Ljuga för lyckans skull


Linda Bengtzing sjunger ”Jag ljuger så bra”.

Jag möter en person vars dotter vill höra lögner
”Min dotter ber mig gång på gång att jag ska berätta om hur vi kom till Sverige, om allt vi gjorde på vägen, hur vi lekte på tåget, bodde hos lustiga människor, åt äcklig mat och hur vi snart kommer att få ett eget hus med trädgård, vad vi ska odla i trädgården och hur hon får en hund, nej två, och kamrater som hjälper henne att sätta upp en gunga, har en hoppmatta. Det är en saga. En lögn. Jag berättar den ändå. För den gör henne lycklig en liten stund.”

Fortsätt läsa ”Ljuga för lyckans skull”